lördag 7 mars 2015

Adrenalin motverkar allergier



Vi vet att allergier är för mycket histamin i kroppen, och att när vi tar allergitabletter så är det anti-histamin vi tar. Men när vi går till läkaren tar vi bort histaminet mycket mer effektivt. Hur? Jo med adrenalin.

Som vi alla vet utsöndras adrenalin i våra kroppar när vi idrottar och när vi blir arga. Men hur fungerar den kemiska processen och varför orkar inte vissa kroppar att producera tillräckligt med adrenalin?

Det tänkte jag ta reda på nu.

Adrenalin

Adrenalin är ett stresshormon som insöndras från binjuremärgen. Det transporteras löst i blodet och binder vid sina målceller till adrenerga receptorer vilket har olika effekter på vävnaderna och ökar kroppens prestationsförmåga. Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin och bildas i binjuremärgens medulla med hjälp av ett enzym (PNMT) som finns i binjurarna som i sin tur aktiveras av kortisol. Mängden adrenalin är beroende av kortisolvärdena och binder sedan till Beta-2-receptorer i skelettmuskulaturens blodkärl och i hjärtats kranskärl. Kärlen i skelettet och hjärtat kontraheras och blodflödet minskar. När adrenalinet binder till Beta-1-receptorer i hjärtat ökar hjärtaktiviteten.

Vid hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska ökar utsöndringen, men adrenalin insöndras kontinuerligt även om man inte utsätter sig för utmaningar.

Adrenalinet skyndar på lipolysen i cellerna, samtidigt som den stimulerar glykogenolysen i levern. Som en följd ökar mängden fria fettsyror och socker i blodet som ger kroppen energi.

Blodflödet ökar under utsöndringen av adrenalin men bara till hjärtat och skelettmuskulaturen. Till de andra organen blir effekten det motsatta, den minskar. Adrenalinet påverkar förutom hjärtat och skelettmuskulaturen också musklerna som kontraherar för att göra kroppen redo att bemöta den stressor som aktiverar utsöndringen. Lungorna och andningsorganen har många receptorer för adrenalinet och påverkar där andningens hastighet.

Adrenalin används som läkemedel vid hjärtstillestånd och livshotande astma samt vid svåra allergiska reaktioner, som anafylaktisk chock.

Har man allergier, andningsproblem och problem med hjärtat kan man vara ganska säker på att det är adrenalinet som på något sätt saknas i kroppen. Binjurarna kanske inte fungerar som de ska eller man äter inte rätt kost.

Binjurarna

Binjurarna producerar hormonoer, bland annat adrenalin och kortisol och väger 3,5 gram. Den högra binjuren har en trekantig form, medan den vänstra är halvmåneformig.

Binjurarnas två olika delar producerar steroidhormoner och katekolaminer. Den steroidhormonproducerande barken har tre skikt som tillverkar aldosteron (som reglerar natrium/kalium-balansen i blodet), kortisol och androgener (manliga könshormoner t ex testosteron). Dessa produceras i den s.k. binjurebarken.

Binjuremärgens celler är i princip modifierade nervceller. Dessa kan inte ta upp energi ur fettsyror, utan måste få det via glukos (eller ketonkroppar). I binjuren omvandlas (syntetiseras) adrenalin och noradrenalin som aktiverar kroppens stressystem (t ex hjärtslagsfrekvensen) och den metaboliska hastigheten när kroppen utsätts för psykisk och fysisk stress.

Noradrenalin

För att få adrenalin behöver vi Noradrenalin.

Noradrenalin är ett blodburet hormon. Noradrenalin bildas genom att man hydroxylerar dopamin i binjuremärgen, men också i en kärna i hjärnstammen. Enzymet som noradrenalinsyntesen är beroende av, bildas av bl a koppar och askorbat.

-Koppar

Koppar är nödvändig för ben och bindvävsbildningen i kroppen, men också för att koda vissa enzymer, ta bort fria radikaler och bilda melanin. Brist på koppar kan leda till osteoporosis, artritis (ont i käken), minskat immunförsvar och anemi (då den är avgörande för upptaget av järn). Överkonsumtion av koppar leder till kramper, diarré och kräkningar i början och senare till depression, schizofreni, högt blodtryck, senilitet och insomnia (sömnsvårigheter). Magen behöver vara sur för att kunna absorbera koppar. Mjölk och äggprotein kan motverka upptaget av koppar.

RDI är 2 mg.

Grönkål är nummer ett. Svamp. Sesamfrön och solrosfrön. Nötter. Kikärtor och Bönor. Torkad frukt och russin. Avokado.

Koppar är en bra värmeledare. Koppar är också effektiv mot bland annat E. coli. MRSA, polio, influensavirus och stafylokocker och används även i kopparspiral som preventilmedel.

Kan man alltså anta att dessa födoämnen är preventivmedelkällor?

-Askorbat

Askorbat är askorbinsyrans (C-vitaminets) salt.

C-vitamin är nödvändigt för bindvävens ämnesomsättning och underlättar järnupptaget i magen. Den minskar depression och balanserar hjärnkemin. Brist ger blödningar i tandköttet, trötthet, muskelsvaghet och infektioner.

C-vitamin neutraliserar fria radikaler som annars förhindrar normalt fungerande blodtryck. INTRESSANT!!

Nerver och noradrenalin

Nerver är beroende av noradrenalin eftersom de som går från centrala nervsystemet till hjärta, blodkärl, njurar och andra organ använder noradrenalin som signalsubstans. Detta är viktigt eftersom noradrenalin har betydelse när det gäller vakenhet, aktivitet, uppmärksamhet och vid depressioner. (Har man för mycket stress på något sätt skapas med andra ord lätt allergier och koncentrationsproblem).

Noradrenalin hos pojkar ökar aggressionen (då det bidrar till mer testosteron), men är hos flickor viktigt då det minskar aggressionsnivån, och spelar en viss roll i utvecklingen av moderskänslor. (Viktigt att äta ordentligt med mat om innehåller noradrenalin med andra ord, eller förstadium till det dvs tyrosin).

Noradrenalin stimulerar utsöndringen av luteiniserande hormon. Östrogen kan både stimulera och hämma utsöndring av noradrenalin i noradrenerga systemet.

Noradrenalin ökar mottagligheten för oxytocin i hippocampus (Viktigare än serotonin).

Det finns studier som tyder på att noradrenalin deltar i den årstidsbundna termoregleringen, genom en interaktion med tyreoideahormonerna.

-Dopamin

Dopamin (Hydrozityramin) är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och bildas av tyrosin, och binds av G-protein vid dopaminreceptorer. Den verkar dels i sig, dels är det en föregångare till noradrenalin och adrenalin.

Dopaminet har varit föremål för intensiv forskning eftersom dess verkning har kunnat sammankopplas med många tillstånd och sjukdomar som Parkinsons sjukdom, affektiva och psykotiska tillstånd, drogberoende, ADHD m.m.

Dopamin bildas i binjuremärgen, liksom noradrenalin och adrenalin, av att L-tyrosin hydroxileras till L-dopa genom ett enzym. Den lagras sedan i neuronernas vesikler och utsöndras sedan därifrån. Den kan även brytas ned av olika aminosyror.

Dopminet reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation. I njurarna reglerar dopaminet saltbalansen och därmed blodtrycket. Heureka (Det var ju det jag sa hela tiden till min svärmor. Hon måste börja ändra på sina matvanor).  Diet med lite salt nedreglerar omvandlingen till dopamin i njurarna, vilket sänker blodtrycket, medan diet med mycket salt ökar produktionen av dopamin i njurarna vilket ökar blodtrycket. Vid låg dosering av dopamin ökar mängden urin, medelhög dos får effekt på pulsen och ökar den (vanligen endast det systoliska blodtrycket), och hög dos märks av på musklerna och det systoliska och diastoliska blodtrycket.

För mycket dopamin??

Överskott på dopamin i förekommer ofta vid euforiska tillstånd och psykoser. Underskott yttrar sig i Parkinsons sjukdom, rastlösa ben, depression, likgiltighet, uppmärksamhetssvårigheter och adhd.

Dopamin utsöndras i reaktion på kortisol under stress, vilket gör en mer vaken, stimulerad, fokuserad, motiverad och alert. Detta har dock bara kortvarig stimulans. (Kan stress genom felaktig kost bidra till ökad stimulans och vakenhet?)

Under långvarig stress sänks dopaminreceptorernas känslighet vilket ger motsatt effekt. Man blir dysforisk, dissociativ och deprimerad. (Vilket antyder att man behöver sann vila).

Dopamin påverkar beteenden som har med lust och njutning att göra. Dopaminet påverkar viljan till lust och njutning och gör att man vill söka upp föremål som bereder njutning och känslan av belöning. Den påverkar också viljan till att påverkas av andra stimuli, och ökar motivationen. Den påverkar graden av nyfikenhet och utforskande beteende. Det påverkar också det skadeundvikande beteendet (som en del med autism eller adhd inte alltid har).

Dopamin hör sammans med sexualitet och förälskelse som beror på dopmininfusionen. När förälskelsen övergår i kärlek övertar oxytocin och ADH dopaminets roll och passionen ersätts då av mer stillsam kärlek.

Det finns forskning på att kreativa människor har färre dopminreceptorer i talamus!!

Halten av dopamin i hjärnan ökar under minnesträning.

Dopamin påverkar nivåerna av TSH, vilket i sin tur påverkar nivåerna i tyreoideahormonerna. (Som jag har problem med).

Minskning av östrogen minskar dopaminet och en ökning av östrogen ökar dopaminfunktionen i striatum.

Dock kan inte dopamin användas som drog utan då ger man istället L-Dopa som är ett förstadium till dopaminet.

Melanin

Melaniner är färgpigment som finns både hos växter, djur och protister. Människan och djur har särskilda celler som ansvarar för produktionen av melanin, melanocyter. Särskilt många finns i överhuden, där melaninet har som funktion att absoerbera en de av de skadliga strålarna från solen och färgar därmed huden brun. Mängderna melanin ökar vid solbränna. Även hårets och ögats regnbågshinnas färg kommer från melanin. De flesta melaniner bildas med hjälp av enzymet tyrosinas från aminosyran tyrosin.

Tyrosin

Tyrosin är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Den är en ingrediens vid kroppens tillverkning av tyreoideahormoner som styr kroppens ämnesomsättning, samt dopamin, melanin och noradrenalin.

Mat som innehåller mycket tyrosin är fisk, kyckling, (fullkorn, vete, havre, mjölk) avokado, bananer, baljväxter, nötter och frön.

Det verkar också vara så att tyrosin som är grundstenen i melanin är ansvarig för hårfärgen och att grått hår endast är avsaknaden av detta enzym/aminosyra. Man ska alltså äta en kost full av frukt och grönsaker och undvika kolhydrater och en kost låg på protein/aminosyror. LCHF borde ju vara ett gott val med andra ord.

Jag har enligt denna länk antingen tyroidproblem eller tyrosin-brist.

Min antiallergi- och antigråhårmatsedel blir så här:

Söndag: Kyckling
Måndag: Bananer
Tisdag: Fisk
Onsdag: Baljväxter (Kikärtor, linser och bönor)
Torsdag: Torkad frukt, russin.
Fredag: Svamp och grönkål
Lördag: Nötter och frön (solros och sesam)

Jag vill kunna äta allt igen.