lördag 13 december 2014

Varför min son med ADHD älskar pizza med tonfisk och salami



Jag har här kommit fram till varför min son älskar pizza med tonfisk och salami och att jag måste ta bort anti-histaminerna (medicinerna) som jag ger mot pollen.

Niacin

Niacin är ett vitamin som spelar roll i cellers metabolism. Den är superviktig för matsmältningsapparaten, som ju är nedsatt om man har glutenintolerans, hashimotos eller hypotyroid. Den är också viktig för att huden ska fungera och för att nerverna ska funka som de ska..

Vitamintillskott och biverkningar

Höga doser av niacin i syntetisk form kan skada magen och göra så att huden kliar och rodnar. Den ökar risken för blödning, diabetes (då den påverkar bukspottkörtelns negativt), infektion (den påverkar mjälten negativt), levernskador och stroke (den påverkar hjärnan negativt). Extrem överdosering kan leda till skador på lever och ögon.

Niacin-brist och pellagra

Äter man bara frukt och grönsaker riskerar man sällan kronisk niacinbrist då de är fulla av B3. Kronisk niacinbrist leder till pellagra som är en matsmältningssjukdom med nedsatt mental förmåga och inflammerad hud.

Har man skadad tarmludd som vid glutenintolerans kan an alltså få brist på niacin och därmed nedsatt mental förmåga, t ex när man ska ta beslut och säger därför nej för man orkar inte tänka eller göra något. Huden får utslag överallt.

Niacin och histamin

Niacin spelar roll för produktionen av histamin i kroppen. Histamin är en signalsubstans som är verksam främst i immunförsvaret.

Har man brist på niacin pga glutenintoleransen har man alltså brist på histamin i kroppen.

Histamin och vita blodkroppar

Histamin bildas i vita blodkroppar (immunförsvaret), samt i granula i mastceller. Se tidigare inlägg om mastceller här.

Har man inget niacin bildas inget histamin.

Syntesen utgår från aminosyran histidin (som ska tas tillsammans med zink för bästa effekt). Denna görs om av HDC till histamin. Syntesen beror på tillgängligt histidin, DNA-metylisering, oxidativ stress, förändrade hormonvärden med mera.

Sedan histamin insöndrats når det sina målceller dit de binder via "histaminreceptorer" (H1, H2, H3) som finns på cellytorna i centrala nervsystemet och i kroppsvävnader.

Detta fungerar inte om man inte kan tillverka histamin.

Sedan histaminet förbrukats bryts det ner genom metylering till N-metylhistamin. Denna process kan blockeras, varmed histaminnivån ökar.

Andra organ och histamin

Tuber cinereum i hypotalamus (pannan/hjärnan), nära tredje ventrikeln och locus coeruleus utgör en del av det histaminerga systemet i centrala nervsystemet.

Stress påverkar hypotalamus hormonaktivitet. Histaminet verkar också i amygdala (rädslocentrum som kan motverkas med hjälp av oxytocin, se inlägg här), basala ganglierna och hippocampus.

Histaminet jobbar överallt i kroppen

Histaminet utsöndras hela tiden, men extra mycket vid vissa tillstånd, och endast i vaket tillstånd. Det agerar på många plan i kroppen och nervsystemet. Det påverkar immunförsvaret, mag- och tarmsystemet, glatt muskulatur, glykoneogenes och som frisättare av signalsubstanser (dopamin m.m). I centrala nervsystemet påverkar histaminet vakenhet och nyfikenhet, inlärning, minne och dygnsrytm.

Äter man gluten som man inte tål är det därför inte så konstigt att man mår som man gör. Man orkar inte vara vaken, man glömmer och struntar i omvärlden. Man fokuserar hellre på någonting som inte kräver fysisk ansträngning eller tankemöda. Kanske därför min son väljer datorspel!

Histaminets effekt förändras beroende på vilken receptor som den binder till. Om man äter gluten och har intolerans fungerar alltså inte detta.

H1 reglerar genomsläppligheten i blodkärl, glatt muskulatur (tarmen) och hjärnans sockersyntes.
H2 aktiveras i reaktion på adenylatcyklas och utsöndrar magsyra, blockerar lymfocyternas funktioner, samt utöver effekt på glatt muskulatur.
H3 reglerar frisättning av signalsubstanser.

Andningsorganen påverkas av histaminet som i sin tur påverkar den glatta muskulaturen i tarmen. När H1 aktiveras orsakar histaminet svullnad av till exempel slemhinnor. Detta är med andra ord en försvarsmekanism (dvs var inte rädd för slem).

Svullnaden ökar genomsläppligheten, varigenom vita blodkroppar lättare kan tränga in i vävnaden. Detta sker alltid och reglerar blodgenomströmningen, men i extra hög grad vid infektioner där det förhöjda histaminet ger upphov till flera av symtomen för inflammation.

Har man brist på histamin aktiveras inte adenylatcyklas, magsyran fungerar inte som den ska och kan inte bryta ner maten, varvid man får förstoppning. Man blockerar lymfocyternas funktioner som är aktiva när man utsätts för fiender.

Histaminbristen gör att signalsubstanserna inte frisätts.

En signalsubstans eller neurotransmittor är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet. Dessa existerar både i det centrala nervsystemet och i det perifera nervsystemet och lagras i vesiklar på axonen (en del av synapsen). Som svar på en aktionspotential frisläpps de till den synaptiska klyftan. I mottagarcellen binder de till specifika receptorer och jonkanaler öppnas och membranpotentialen förändras eller så startas en kemisk reaktion.

När vi saknar histamin saknar vi även eller får kroppen det svårare att genomföra allt detta. När vi känner, tänker, upplever och minns är det signalsubstanserna som är inblandade. Depression, neuro och psykos beror på problem med signalsubstanserna. Vanliga neurotransmittorer i centrala nervsystemet är serotonin, GABA, dopamin, histamin, adrenalin, noradrenalin och acetylkolin. Acetylkolin är en vanlig transmittor i motoriska nerver (perifera nervsystemet). Totalt finns det drygt femtio transmittorsubstanser (kända), som delas upp i tre huvudklasser.

Transmittorsubstanser är snabbverkande, fylls på snabbt och framställs från mat.

De transmittorsubstanser som glutenintoleranta har svårt att fylla på är acetylkolin, noradrenalin, dopamin, adrenalin, serotonin, glutamat, GABA, glycin, histamin och lGF.

Inte konstigt att min son mår som han gör.

Inte hjälper det heller att man undertrycker histaminet när man får en "allergisk" reaktion. Man tar ju bort den med antihistminet. Nej, nu ska antihistaminet bort. Allt som fyllts på inaktiveras ju och man blir ännu sämre. Subhanallah.

(Det finns också transmittorsubstanser som styrs av DNA. Påfyllningen är långsam och de är för stora för att kunna utvinnas från mat. Dessa binder i n t e till jonkanaler. Exempel på neuropeptider är oxytocin, insulin, endorfin och gastrin.)

Allergier och histamin

Vid "allergier" utsöndras histamin från mastcellerna, när mastcellerna reagerar på antigener. Detta orsakar rinnsnuva, hudutslag, svullnader och andnöd m.m. som är en naturlig och läkande reaktion. Vi ska alltså inte dämpa den med allergimediciner utan titta på vad som orsakar allergin.

Nervsystemet och KBT

I nervsystemet påverkar histaminet psykologiska beteenden och neurosensoriska uttryck, som vaksamhet och huvudvärk.

Vi ska alltså inte jobba med beteendestörningarna rent psykologiskt, utan måste avlägsna orsaken först innan man går in med dessa metoder.

ADHD, faror och smärta

I den periakveduktala (!) grå massan påverkar histaminet rädslereaktioner och smärtförnimmelser.

Har man brist på histamin betyder det att man inte blir rädd, så som andra barn. Man lyssnar inte heller och inser inte farorna. Tankeverksamheten är låg, men det är inte bara det. Rädslocentrum är inaktiverat och därför förstår det inte konsekvenserna av deras beteenden. Därför behövs inte KBT återigen utan att man avlägsnar gluten.

Histamin och mat

Histamin i hypotalamus styr beteenden som har att göra med att äta och dricka, samt kroppstemperatur.
Har man brist på histamin vet man inte när man är mätt och man känner inte av temperaturförändringarna som andra gör. Man blir ofta för varm och varma kläder är irriterande.

Histamin och oxytocin

I dess paraventrikulära (!) samt supraoptiska (!) kärnor deltar histamin i homeostas (måste skriva ett inlägg om det snart) genom att påverka oxytocin och vasopressin.

Som nämnt ovan påverkar histaminet signalsubstanserna och därmed också oxytocinet. Det innebär att lugn- och rohormonet saknas i kroppen, varvid man har stort behov av närhet, massage och beröring.

Histaminet är med andra ord superviktigt!!

Histaminet i centrala nervsystemet verkar tillsammans med flera hormoner. Noradrenalin i locus coeruleus reglerar GABA, som i sin tur förstärker histaminet. Saknas histaminet som vid glutenintolerans försvagar man denna kedja.
Dopaminreceptorn D2 och serotonin exiterar också histamin. Om histaminet binder till H3 i substantia nigra hämmar det dock serotoninet och GABA.

Histamin och val av mat

Histamin finns naturligt i tonfisk på burk, makrill, skaldjur, surströmming, tomat, hallon, jordgubbar, rödvin, ostar som parmesan och mögelostar, korv/salami, nötter och choklad. Konserver och jästa livsmedel innehåller högre halter av histamin.

Barn med ADHD och vuxna med för den delen väljer naturligt källor som är rika på histamin. De vet automatiskt vad som är bra för dem. Har man oupptäckt glutenintolerans och väljer dessa födoämnen framför andra är det ett starkt tecken på glutenintolerans.

De väljer dock inte niacinkällorna, eftersom det är omständigt för kroppen att ta upp dessa och omvandlas till histamin. De tar från källorna direkt. Därför behöver vi inte bemöda oss med att ge dem dessa källor.

Vi behöver 16 mg niacin dagligen. Grönsaker och frukt rika på niacin hjälper till att nå dessa mål. Niacin finns i bakad potatis (2.18 mg), jordärtskockor (1.95 mg) och svamp eller sparris (2.18 resp 1.89 mg). Nektariner innehåller 1.53 mg niacin och apelsiner 1.53 mg.

Väljer man dock att utesluta gluten är behovet kvar att få histamin i kroppen. Detta kommer med stor sannolikhet att förändras så fort gluten utesluts och man väljer andra källor istället.

Inte konstigt att min son älskar tonfisk- och salamipizza, den har ju alla ingredienserna för ökat intag av histamin som är viktigt för vakenheten och koncentrationen. Han vill även ha ketchup på aaaallt. Han älskar också choklad i alla dess former, nutella och cashewnötter. Se tidigare inlägg om Raw food-nutella här.

Värme-stress och histaminöverskott/blockering av nedbrytandet av histaminet

Lite repetition. Vid glutenintolerans förstörs tarmluddet av gluten, vilket gör att absorptionen minskar rejält av niacin och histamin. Histamin tillverkas i kroppen eller tillförs utifrån.

Histamin bildas i vita blodkroppar (immunförsvaret), samt i granula i mastceller. Har man inget niacin bildas inget histamin. Syntesen utgår från aminosyran histidin (som ska tas tillsammans med zink för bästa effekt). Denna görs om av HDC till histamin. Syntesen beror på tillgängligt histidin, DNA-metylisering, oxidativ stress, förändrade hormonvärden med mera.

Vid glutenintolerans fungerar inte denna process i kroppen. De når inte receptorerna.

Frågan är, bryts histaminet ned som det ska?
Om det inte bryts ned så är det ju bra för den som inte kan bilda histamin.

Histaminet ska alltså inte metyleras till N-metylhistamin om det ska vara kvar i kroppen. Om vi kan blockera den processen så är histaminet kvar i kroppen.

Histaminet är viktigt för ens vakenhet och en mängd saker i kroppen.

Värmestress, fysiska skador och hjärnödem

Vid värmestress och fysiska skador eller vid nedsatt njurfunktion (dvs högt blodtryck) bryts blodbarriären kring centrala nervsystemet ned med hjärnödem som följd.

När barriärskiket bryts ned av t ex nedsatt njurfunktion, hög temperatur och fysisk skada ökas partikelkoncentrationen och vätskeansamlingen, ett ödem.

Barriärskiktets nedbrytande är inte bra. Däremot öppnande. Histaminets funktion är att öppna upp barriären så att sockret kan skickas in i hjärnan. Det är dess funktion. Tyvärr öppnar det också upp för att toxiner m.m. följer med.

Värme, antingen fysisk men också från elektroniska artiklar, öppnar också upp barriärskiktet. Kanske det är därför min son vill sitta med datorn hela dagarna. Kanske det är därför jag blir piggare av värme.

Att barriärskiktet bryts ned är dock inte bra eftersom det förstör cellerna. Ödem uppstår och expansionsutrymmet i ryggraden och huvudet är ytterligt begränsat. Kanske det är därför jag upplevde att min son hade förstorat huvud.

Hög temperatur av t ex för mycket kläder, solande eller feber ökar också risken för nedbrytande av barriären. Min son hatade att ha på sig för mycket kläder. Det gör han fortfarande. Han gillar inte heller solen.

Man vill nu vid Uppsala Universitet hitta sätt att blockera histaminets receptorer som den binder till. Serotonin är dock den viktigaste enskilda faktorn bakom nedbrytningen av blodbarriären, inte histamin.

Vi står nu vid ett dilemma.

Vi måste ha histamin i kroppen för en mängd funktioner. Samtidigt ökar den risken för hjärnödem.

Nu blir jag ännu mer förvirrad än jag redan var. Men låt oss se nu:

Vi har konstaterat att histamin krävs för en rad funktioner. Den kan brytas ned eller blockeras vid nedbrytningen.

När den bryts ned är det bra för då minskar risken för förstörd barriär i hjärnan och därmed hjärnödem.

När den bryts ned för en med glutenintolerans ökar behovet av histamin från maten vilket får som följd att man kräver mat med mycket histamin i, istället för niacin och behovet är jättestort.

Blockeras nedbrytandet av histaminet uppstår hjärnödem.

Vad blockerar?

Medicinskt är det anti-histaminer som man ger till mängder av människor, bland annat vid pollenallergi.

Heureka.

Min son har "pollenallergi" och tar därmed mängder av anti-histaminer. Detta får ju till följd att kroppen inte har tillräckligt med histaminer för att göra det den ska.

Nu är det slut med det.

Alltså, läkemedel binder till och bryter ned histamin, men det får också som konsekvens att histamin saknas i kroppen och därmed uppstår bland annat också naturligvis dåsighet eftersom histaminet inte når hjärnan.

Loratadin och cetirizin är anti-histaminer och H1-receptorantagonister/-antagonister. De används för behandling av allergisk snuva och allergiska nässelutslag.

Men varför uppstår allergi?

För stor intag av någonting, vare sig det är mat, vatten eller pollen orsakar reaktioner på kroppen som vill göra sig av med det.

I det här fallet är det så att gluten är boven i dramat.

Gluten gör att man inte får i sig niacin och histamin. Man väljer då histaminrik föda. Detta överskott bidrar till ökad stimulans och koncentration. Men det öppnar också barriären i hjärnan och orsakar hjärnödem. Men histaminet i kroppen gör ingen fara för kroppen.

Histaminet är med vid avgiftningen av kroppen. Därför får man "rinnsnuva". Vid för stort intag av mat eller pollen tar kroppen hand om det genom att föra bort det med det lymfatiska systemet och huden. Därmed uppstår alla eksem, hostningar m.m. När detta blir för effektivt uppstår astma och andningssvårigheter då histaminet sätter fart på lungornas sammandragningar.

När man blockerar histaminet i kroppen utsätter man den glutenintolerante för extrema konsekvenser. De blir då trötta, går upp i vikt, de blir rastlösa om de måste koncentrera sig då histaminet som ska ta upp sockret till hjärnan inte gör det den ska.

När man äter histaminrik mat uppstår därför "allergier". Man behöver inte vara rädd för dessa "allergier". De är inte farliga, men man bör kanske minska på mängden histamin man utsätter sig för och ge lite i taget.

En rejäl pizza är med andra ord inte det ultimata för en med mjölk- och glutenintolerans, eftersom gluten förstör tarmluddet.

Barnet vill ha det jästa - det jästa innehåller histamin

Luras inte att tro att barnen vill ha makaroner, pasta och pizza. Det är inte själva gluten de vill ha utan histaminet.

Bort med gluten. Bort med anti-histaminerna (medicinerna). Så klarar vi pollensäsongen, inchallah.