lördag 8 november 2014

Hur stärker jag min mjälte och vilka vitaminer och mineraler behöver den?

Mjälten tillverkar lymfocyter och makrofager och kanske är det där jag ska börja?

1. Lymfocyter

Lymfocyter är en sorts vita blodkroppar är huvuddelen i det adaptiva immunförsvaret. Det adaptiva immunförsaret eller det specifika försvaret är den del av immunförsvaret som är ett inlärt system, då det bygger på igenkännande av främmande antigen och måste både präglas mot antigenet och aktiveras innan det kan sätta igån.

Det är ett komplement till det medfödda immunförsvaret hos ryggradsdjur.

Det förmedlas av lymfocyter och innefattar bildandet av antikroppar och aktiverade lymfocyter, som angriper och ödelägger en specifik angripare (jfr det medfödda immunförsvaret, som är ospecifikt).

Dess särskilda egenskap är att känna igen och reagera specifikt mot alla makromolekyler som är främmande för organismen, så kallade antigen t ex ett protein eller en kolhydrat. Om antigenet är av typen protein finns det många möjliga ställen som en antikropp kan binda till det på. Varje enskilt ställe som en antikropp kan bindas till på ett protein kallas epitop. Det är antigenets form som avgör hur kroppen kommer att identifiera och sedan reagera till det, ändras den tredimensionella strukturen i molekylen ändras även egenskaperna eftersom det bildas nya epitoper. Antigener på människoceller kallas HLA-antigen, vilket spelar roll för en rad sjukdomar.

När lymfocyten registrerar makromolekyler som är "främmande" dvs kemiskt annorlunda uppbygd än makromolekylerna i den individ som lyfocyterna finns i - så är de i stånd att starta en specifik försvarsreaktion, en så kallad immunrespons. 

(Hmm, svårt det här, den här gången)

Förmågan att angripa - risk att angripa sig själv

Förmågan att angripa alla främmande ämnen innebär en risk att också angripa sig själv. Att man inte reagerar med en immunrespons av sina egna beståndsdelar kallas tolerans och styrs av Major Histocompability Complex (MHC)-molekyler. Om det blir fel i denna viktiga förmåga att kunna skilja på främmande och kroppsegna substanser kan det leda till en autoimmun sjukdom.

Det är det adaptiva immunsystemets förmåga att komma ihåg man utnyttjar då man vaccinerar sig, som gör att nästa gång man angrips av samma mikroorganism så kommer kroppen ihåg detta och kan oskadliggöra det främmade ämnet snabbt.

B-celler och T-celler

Det specifika försvaret är uppbyggt främst av två sorters lymfocyter: B-celler och T-celler.

Båda två bildas i den röda benmärg vi har i huvudet, bålen och överdelen av överarmsbenen.

Medan B-celler mognar i den röda benmärgen, så mognar T-cellerna i brässen (thymus) Thymus är ett av immunförsvarets körtlar och sitter högt upp i människans bröstkorg.

B-cellerna producerar plasmaceller som i sin tur producerar antikroppar, som neutraliserar toxiner i bakterier. Antikroppar är som flaggor som visar vilka celler som ska ätas upp av fagocyterande celler.

B-cellernas kommer in först, binder till någon av sina antikroppar och skickar en signal in i cellen. Sedan termineras eller fagocyteras antigenet som presenterar det på sin MHCII för att slutligen träffa på och binda till en aktiverad T-hjälpare. (Här var det ordningen i företaget.)

Första gången

Första gången man får en infektion av en bakterie är det specifika försvaret låååååångsamt. Om det sedan blir förnyat intrång av samma bakterie känner kroppen snabbt igen och kan eliminera de nya inkräktarna och man har blivit immun.

Vita blodkroppar och immunförsvaret

Lymfocyterna fick sitt namn för att de först isolerades i nästan ren form ur lymfan (som är vårt avgiftningssystem och reningssystem. Utan lymfan kan vi inte renas oss från bakterier och svavel och annat och då bildas acidosis, som är grunden till alla våra inflammationer och sjukdomar.)

Lymfocyter delas in i B-celler, T-celler och NK-celler.

Tittar man i ett mikroskop har lymfocyter en enda, stor kärna och man ser ingen skillnad på B- och T-celler. För att göra det krävs det att man använder sig av flödescytometri då man undersöker cellerna med hjälp av laserljus.

Benmärgen och thymus

Lymfocyter bildas båda benmärgen. T-lymfocyten vandrar från benmärgen till thymus där de lärs upp till mogna T-lymfocyter. B-lymfocyten mognar i andra vävnader i kroppen. Båda cirkulerar i blodet eller finns i ansamlingar i bland annat mjälten.

Lymfocyternas uppgift är att bilda antikroppar och skydda mot cancer och virus.

2. Makrofager

Makrofager eller ätarceller är en typ av vita blodkroppar som ingår i det ospecifika immunförsvaret (till motsats från det specifika immunförsvaret ovan).

Ordet betyder storätare och fungerar genom att äta upp främmande celler som t ex bakterier. Denna process kallas förfagocytos, som nämnts ovan.

Den främmande organismen omsluts av makrofagen, som sedan i många processer bryter ned den i olika reaktiva syreföreningar och proteinnedbrytande enzymer.

Makrofager är en viktig kontaktlänk till det adaptiva immunförsvaret som består av B- och T-celler.

Makrofagerna utsöndrar faktorer som aktiverar dessa celler och har förmåga att direkt aktivera dem genom interaktioni via receptorer (antigenpresenterade celler).

Alla dessa egenskaper och uppgifter gör makrofagerna till en av de viktigaste typen av celler i immunförsvaret och bildas i mjälten (och så säger man att mjälten inte har någon funktion! Ha)

Monocyter

Makrofager utvecklas från monocyter i blodet, som lämnar blodkärlen och sedan differentieras till makrofager i kroppens olika vävnader. En monocyt är en vit blodkropp som finns i blodet och ingår i immunförsvaret som skydd mot patogener (dvs något som framkallar sjukdomar. Dit räknas ex smittämnen, gifter, stress, autoimmunitet. Bakterier, Parasiter, virus, svampar är också ofta smittämnen och orsakar sjukdomar, liksom kontakt med gifter (t ex silver - argyria). Även läkemedel ger biverkningar. Stress kan ge stressrelaterade sjukdomar och autoimmunitet ger autoimmuna sjukdomar)

Leukocyter och immunförsvaret

Vita blodkroppar eller leukocyter är celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar. De skyddar mot infektionssjukdomar och produceras i benmärgen, men finns i lymfknutarna, mjälten och i lungorna alveoler, samt ute i vävnaderna vid inflammatoriska tillstånd (se som rodnad - var inte orolig, kroppar jobbar övertid).

Monocyter och vita blodkroppar

Monocyterna förflyttar sig snabbt (ca 8-10 timmar) till den infekterade vävnaden. De utgör 4-8% av de vita blodkropparna och mognar utifrån monoblaster i benmärgen och färdas därefter i blodomloppet i cirka en till tre dagar. Därefter utvecklas de till makrofager och äter skadad vävnad, döda celler och en del bakterier.

Cytokiner

När makrofagerna som utvecklats from monocyterna stöter på främmande antigen i vävnaderna aktiveras de och börjar utsöndra bl  a cytokinerna IL-1 och TNF som är viktiga i inflammationens tidiga skede. IL-1 gör blodkärlens endotelceller mer genomsläppliga för andra vita blodkroppar som behöver rekryteras till det infekterade området.

Makrofagernas olika namn beroende på var de är bosatta

Makrofager existerar i alla typer av vävnader. I huden kallas de för Langerhanska celler och har betydelse vid allergiska reaktioner. I levern kallas de för Kupfferceller. Lungornas alveoler innehåller självklart också makrofager.

Vita blodkroppar

Det finns flera olika typer av vita blodkroppar. 54-62% är neutrofiler som hanterar mindre inflammationer och är de första försvararna mot bakteriangrepp, liknande Médécin Sans Frontières (alltid på plats vid en katastrof när ingen annan kommit än).Det var som uppstår vid sårläkning är till stor del döda neutrofiler.
1-6% är eosinofiler och produceras när endoparasiter infekterar kroppen . Mastceller bekämpar parasiter i synnerhet maskar, som infekterat kroppen. Mastceller finns i bindväv och är långsmal med rund kärna och kontrasterande basofil granulae i cytoplasman. Cellmembranet är veckat och det har mirkovilli.

Mindre än 1% är basofiler och ansvarar huvudsakligen för att hantera allergier. Genom frisättning av histamin stimuleras inflammationen i den angripna vävnaden.

25-33% är lymfocyter.
Lymfocyter är vanliga i det lymfatiska systemet. Blodet innehåller tre typer av lymfocyter. B-celler bildar antikroppar so binder till patogenet för att förstöra det och angriper främmande element som befinner sig utanför cellerna och bygger upp det humorala immunförsvaret. T-celler är hjälparceller som koordinerar immunförsvaret och spelar en stor roll i försvaret mot intracellullära bakterier. Mördrar-T-celler har förmågan att döda celler som är infekterade av virus. NK-celler har förmågan att döda celler som inte signalerar att de inte är infekterade, på grund av att cellerna blivit angripna av ett virus eller blivit cancerogena. NK-celler är således en viktig del av kroppens skydd mot cancer.

Men vilka vitaminer och mineraler hjälper till att bygga upp vita blodkroppar?