tisdag 4 november 2014

En stark mjälte skyddar mot Ebola?

Gener spelar in om man överlever Ebola

Jag har precis undersökt vad som skiljer de olika blodgrupperna åt. Nu vill jag förstå mer om hur mjälten inverkar på t ex Ebola.

Buxton Advertiser menar att gener spelar roll huruvdia Ebola-viruset överlever eller inte.

Genetiska faktorer kan spela roll om man överlever Ebola rapporterar BBC News. Forskare fann att en av fem möss inte påverkades av infektionen. Detta ledde till att man undersökte vidare hur olika gener svarade på Ebola och involverade åtta undersökningsspår hos möss som man menar representerar majoriteten av genetiska variationer bland musarter. Dessa blev infekterade med Ebola och undersöktes.

Möss svarade olika på Ebola

Forskare såg att olika möss med olika genetiska profiler visade olika sjukdomssymptom. Allt från fullständig resistens till fullständig infektion och sedan 100% läkning.

Möss med resistens och de som dog från sjukdomen hade skillnader i aktiviteten i olika gener, vilket förknippas med skillnader i deras immunologiska och inflammatoriska respons.

Forskningen behöver dock inte betyda att man kommer att hitta samma mönster i människor eftersom de inte har samma gener som möss.

För övrigt håller spridningen av Ebola på att avta, vilket är mycket positivt för alla.

Miljö och hälsa spelar roll

Miljön och hälsa spelar roll, liksom hygien (vilket det tråkigt nog är låg i Västafrika), liksom ålder, hälsa och fitness.

Studien publiserades i Journal Science Express och kan läsas online.

Studien genomfördes av University of Washington och andra forskningsinstitutioner i USA. Forskningsanslagen kom från US National Insitute of Allergy and Infectious Diseases och Nationella hälsoorganisationen med flera.

Viktförlust vid Ebola

Två av dessa studerade möss, en som överlevde och en som dog, studerades vidare. Man fann att de som var resistenta för sjukdomen och de som utvecklade Ebola blödarsjuka.

Mössen förlorade 15% av deras kroppsvikt under de fem dagarna efter att de blivit infekterade. De möss som inte överlevde dog efter dag fem eller sex, medan de som var resistenta återhämtade sig två veckor efter infektionen.

De som dog blödde internet, och blodkoaguleringen var förlängd (Vitamin K i bland annat oliver koagulerar blodet och finns tillsammans med E-vitaminet i oliver som förtunnar blodet - Se tidigare artikel).

Mjälten var förstorad och levern missfärgad.

De resistenta mössen hade ingen sjukdomsförändring i levern.

(Mjälten och levern är alltså avgörande för överlevnad.)

Mössen svarade alltså olika på Ebola beroende på huruvida de var "resistenta" eller inte.

Jag tror ändå på att det beror på hur "frisk" man är, dvs hur ren mjälten och levern är och hur de tillsammans med immunsystemet jobbar effektivt. Vad kan man göra för att hjälpa mjälten och levern att stärkas, förutom fasta?

Tekgenen i levern

Tekgenen i levern fungerade inte lika bra hos möss som dog av Ebola-viruset, vilket ledde till blödarsjukan.

Kanske är det så att E-vitaminet som tunnar ut blodet inte hinner tas om hand om man har en förfettad lever? Kanske är det så att man äter alldeles för mycket fett (som innehåller höga mängder E-vitamin).

Vilka matvaror innehåller E-vitamin?

E-vitamin finns i allt nästan. Mandel, hasselnötter, vegetabiliska oljor, rapsolja, vetegroddar, nötter, frön solrosfrön, pumpafrön, gröna bladväxter, fullkornsprodukter, ägg, rotfrukter, frukt och bär, mjölk och margarin.

Vad äter man i Västafrika och Zaire?

Det västafrikanska köket innehåller mycket stärkelse och kolhydratrik mat som ger energi samt kryddor, heta chilipeppar och jordnötssåser.

Kanske är det dags för dessa att minska på trycket på deras lever och minska på kolhydratintaget samt ta bort jordnötssåsarna (E-vitaminrikt och blodförtunnande) ett tag, tills Ebolan minskar.

Ett nytt snabbtest på 15 minuter kan avgöra om du har Ebola-viruset.

Gott immunförsvar hos båda mössen

Båda mussorterna bekämpade Ebola effektivt - båda sorterna har upp till 1000 gånger lägre virusnivåer än när de blev infekterade med Ebola.

Efter fem dagar fann man inte längre några spår efter Ebola-viruset, vilket indikerar att den inte replikerar eller delar sig i möss.

Råttgift, K-vitamin och blödarsjuka

K-vitamin är ett samlingsnamn för flera substanser med K-vitamineffekt, varav de viktigaste är fyllokinon och menakinoner. Vitamin K3 (menadion) är beteckningen på kinon-enheten, en syntetisk förening som omvandlas till vitamin K2 i kroppen. Kinon-enheten gör att K-vitaminerna kemiskt sett är naftokinoner.

Dessa vitaminer har en central roll i regleringen av blodkoagulationen, därav namnet K-vitamin, koagulationsvitamin.

Att ha brist på K-vitamin är inte vanligt. Det förekommer i nästan alla livsmedel och bildas i tarmen vilket täcker en del av behovet. K1 bildas i växter och K2 bildas av bakterier i magtarm-kanalen. K-vitaminet är ett fettlösligt vitamin vilket är nödvändigt för att koaguleringsfaktorer ska bildas i blodet.

Vitaminet är viktigt för benbildning, immunsystemet och blodkärlen.

Mat som innehåller mycket K-vitamin är grönkål, broccoli, bladkål, brysselkål, jordgubbar och spenat.

K-vitamin används som motgift mot vissa råttgift eftersom många råttgift är starkt blodförtunnande. Vitaminet ges också som förebyggande behandling till nyfödda barn för att förhindra blödningssjukdomen MHN.

Kolesterol och K-vitamin

Dansken Henrik Dam fann på 1920-talet att kycklingar utvecklade blödningstillstånd när kolesterol uteslöts ur deras kost. När kycklingarna åter fick kolesterol så fortsatte tillståndet, vilket ledde fram till slutsatsen att det var något mer som hade försvunnit ur kosten. 1943 fick han Nobelpriset i medicin.

Vitamin K reglerar halten protrombin i plasma. Låg tillförsel minskar halten och därmed koagulationstendens och vice versa. Vitamin K har även betydelse för benbildningen och upprätthållandet av normal bentäthet (därför inte så käckt om man använder blodtunnande medel som ex paracetamol så mycket, eller E-vitamin).

Vitamin K är också co-faktor för syntes av peptidbunden Gla (y-karboxylglutaminsyra) som ingår i ett flertal proteiner, bland annat osteocalcin, som ingår i benväven och plasman.

Plasmanivån av vit K är lägre hos äldre och personer med osteoporos.

Vi behöver dagligen 1 mikrogram per kroppsvikt, dvs cirka 65 mikrogram/dag för kvinnor och 80 mikrogram/dag fö män.

Har man problem med tarmen och celiaki kan K-vitaminet som bildas av bakterierna inte tas upp ordentligt från tarmen, vilket kan orsaka brutna ben från osteoporosis.

Vi förtäring av råttgfit ges vitamin K som motgift eftersom råttgifter verkar starkt blodförtunnande. Använder man Waran ska man vara försiktig med Vit K då den motverkar läkemedlet. Kanske är det dags för alla med Waran att äta E-vitaminrik kost istället!!

Förstorad mjälte hos Ebola-patienter

Mjälten hos mössen med Ebola sågs förstorad. Vad är egentligen mjältens uppgift?

Mjälten är lika stor som en knuten hand och väger lika mycket som ett stort äpple cirka 150 gram. Den är bönformad och sitter strax framför den vänstra njuren, djupt under vänster revbensbåge i mellangärdet.

Dess två viktigaste uppgifter är att bryta ner gamla röda och vita blodkroppar samt att producera en typ av vvita blodkroppar som vi behöver i vårt immunförsvar.

Eftersom mjälten var förstorad betyder det att den spelar stor roll i Ebola-läkandet. Den kämpar för att bryta ner det vita blodkropparna och de röda blodkropparna, men om den misslyckas så dör man. Det betyder att mjälten är mycket viktigare än man kanske först anar, trots att man brukar säga att mjälten inte fyller någon funktion annat än att den är bra när vi behöver extra blod.

Får man håll, eller mjälthugg, är det mjälten som jobbar över.

Tillsammans med andra delar av immunsystemet ser mjälten till att det bildas antikroppar, immunglobuliner som känner igen skadliga bakterier och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

Mjälten

Mjälten omsluts av en kapsel. I centrum strålar det ut trabelker. Själva mjälten består av två komponenter, den vita pulpan och den röda pulpan. Förutom dessa byggs mjälten upp av bindväv som verkar som "skelett". Bindväven är av sorten retikulär bindväv som finns i andra organs som tillhör det lymfatiska systemet. Det lymfatiska systemet är dränaget som tillsammans med urin och avföring renar kroppen på t ex sulfur/svavel, toxiner m.m.

Fasta och Raw food renar och stärker mjälten

Lymfsystemet är igenkloggad hos de flesta idag - i alla fall hos de som äter lagad mat, processad mat. Raw food och fasta hjälper kroppen att rena sig från toxiner. Har man inte rent lymfsystem uppstår syraöverskott i kroppen vilket leder till alla möjliga sjukdomar, allt från huvudvärk, tandvärk, förkylningar och knävärk, till candida, cancer, fibromyalgi och vårtor.

Lymfsystemet har som uppgift att dränera kroppen från toxiner och hjälpa immunsystemet.

Mjältens vita pulpa är en del av det lymfatiska systemet och är beläget runt artärgrenar och lymfknutar. Själva pulpan består av lymfocyter, s k. T-celler.

Generellt delas den vita pulpan upp i fyra huvuddelar: En central artär, PALS som omger centrala artären och innehåller en stor andel T-celler, ett germinalt centrum samt coronan.

I det germinala centrumet delar sig lymfocyterna och antikroppar bilad.

Corona betyder krans och består av tätt packade lymfocyter runt det germinala centrumet.

Den röda pulpan

Runt den vita pulpan sitter den röda pulpan som består av ett fint nätverk av kapillärer och små venösa hålrum. Som man kan förstå av ovan text är lymfocyter rikligt förekommande och ofta tätt packade i den vita pulpan. Dessa finns men är mindre förekommande i röd pulpa som har högre förekomst av makrofager.

Komplext system - mjälten

Mjältartären förgrenar sig och fortsätter i trabekelartären, vilka går in i den vit pulpan som centralartärer. Från dessa utgår grenar till lymfskidoan och försörjer varje nodulus. En del går till marginalzonen men den största går till lymfskidans slut. I den röda pulpan kommer sedan centralartären in som kärl med cirka 25 mikrometer i diameter. Dessa kallas penicillinartärer varav en del fortsätter som kapillärer, varav en del förses med en skida och kallas skidärtärer.

En del av dessa tömmer sig sedan i den röda pulpans vensinus, men de flesta töms direkt i det retikulära närverket.

Från nätverkets sinuskärl överförs sedan blodet in i trabekelvenet, vilka går samman i mjältvenen so finns i hilus.

Mjälten renar blodet

I mjälten renar blodet från anti-gen som fångas upp av dendritiska celler. Dessa presenterar anti-genet för TH-celler som aktierar B-celler. Detta får B-celler att vandra till mjältens marginalzon där de bildar sekundärfolliklar innehållande germinalcentra av sig snabbt delande B-celler. Puh!!!!

Mjälten är en blodreservoar

Hos en häst i vila kan upp till 60% av blodcellerna lagras i mjälten. Sömn är alltså av ypperlig vikt för mjälten. Vid adrenalinutsöndring som exempelvis vid hårt arbete eller rädsla (och stress) kontraheras mjälten och tömmer stora mängder blodkroppar till cirkulationen. Man kan därmed markant öka syresättningen av kroppen. Läs tidigare artikel.

Mjälten och lymfnoder

Mjälten liknar lymfnoder till strukturen och beter sig på liknande sätt. Den är vårt reningsorgan. Fungerar inte vårt reningsorgan så fungerar inte heller vår kropp och vi blir sjuka.

Ebola och mjälten

Mjälten sågs förstorad hos möss med Ebola så den måste ha spelat stor roll i hanterandet av Ebola-viruset. Vi måste stärka mjälten, men hur?

Genom att rena oss med fasta (muslimsk torrfasta) och att bara äta ren mat, dvs biologiskt odlad frukt och grönsaker.