torsdag 23 oktober 2014

Järnförrådet slut hos min bebis

Mellan 9-24 månader brukar bebisar få slut på sitt järnförråd. Detta tänkte jag förebygga. Men hur?

Jag har skrivit om det tidigare men snart börjar det bli aktuellt igen.

Mellan 1-3 år behöver man 7 mg per dag. Ammande mammor det dubbla. Järnrik mat är tomat, aprikos, persilja, spenat, kokos, oliver, linser och mangold.

Järn ska också tas tillsammans med C-vitamin för bästa upptag samt zink.

Eftersom min son äter järnberikad välling är det nog än så länge ingen risk att han blir utan järn. Snarare är det nog tvärtom att jag får se upp att han inte får i sig för mycket järn. Övre gränsen ligger på 40 mg/dag.

Bönor är ett bra järnalternativ.

Men om man vill äta Raw food, vad ska man äta då?

Om man äter ett helt romansalladshuvud får man i sig 6.1 mg järn. En vanlig grön sallad ger hela 3.1 mg järn. Persilja ger 3.7 mg per kopp. Maskrosblad (Dandelion) ger 1.7 mg per kopp. Grönkål (Kale) ger 1.1 mg per kopp. Spenat 0.8 mg per kopp. Mangold (Swiss Chard) ger 0.6 mg per kopp.

Fänkål har 1.7 mg järn i ett enda huvud. En kopp broccoli ger 0.7 mg. En zucchini ger 0.7 mg järn.

sesamfrön ger 1.3 mg per matsked. Blanda med honung så blir det fenomenalt delicious. 1/4 kopp mandel ger 1.3 mg järn. Tre matskedar cashewnötter ger också 1.6 mg järn.

Kikärtor innehåller inte bara kalcium utan också 6.2 mg järn per kopp. Det krävs förstås att man groddar dem i 3-4 dagar först. Man kan göra hummus av det.

Linser kan också groddas och sedan läggas i sallader. 1/4 kopp innehåller 0.6 mg järn. 1 ruta choklad (28 g) ger 56.6 mg järn.

Det verkar som jag har en hel del att tänka på nu när jag ska försöka att mixa ihop någonting smaskigt för min 5 månaders son.

Varför måste jag fylla på järnförrådet?

Järn finns i de röda blodkropparna hemoglobin, i muskelns röda färgämne myoglobin, i blodplasman, kroppsvätskorna och utgör en beståndsdel i enzymer. Järnförråd att ta av vid brist finns i lever, benmärg och mjälte. Därifrån kan det tas om man har järnbrist.

Min tunga är kantad av tänderna, vilket tyder på en försvagad mjälte. Jag har också ont i levern. Jag har antagligen järnbrist, vilket gör att min son också snart kommer få järnbrist, vilket kan leda till kolik.

Järn drar ut och transporterar syre till alla celler samt drar ut och transporterar koldioxid den motsatta vägen. Det styr cellernas andningsprocess.

Brist ger trötthet, hjärtklappning, andfåddhet.
Vid svår järnbrist uppstår förändringar i hud, naglar och tunga.
Har man cancer, leverbesvär, gikt, infektion uppstår järnbrist eftersom de kämpar för att få cellerna att andas ifrån alla toxiner.

Får man i sig för mycket järn påverkas inte bara levern, mjälten och hjärtat utan också bukspottkörteln och lederna. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, i fettet. Det största järnförrådet finns i levern.

Om förråden töms får man så småningom blodbrist, så kallad järnbristanemi. Det finns då inte längre tillräckligt med järn för att bilda hemoglobin. Man blir blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar.

Varför behöver vi hemoglobin?

Den transporterar syre bland annat till muskler och hjärna så att man orkar tänka klart och ha kraft att genomföra det man tänkt. Man orkar koncentrera sig i skolan eller på uppgiften framför sig. Som bebis måste det väl gå åt en hel del järn, så mycket som man koncentrerar sig på att kontrollera sina muskler, stå, gå, prata.

Järn, eller hem, färgar blodet rött. Globin är aminosyror. Blodvärde är samma sak som halten av hemoglobin i blodet.

Varje hemoglobinmolekyl kan binda fyra syrgasmolekyler.

Hemoglobinet binder syrgasmolekyler i lungorna där pH är högt, alltså basiskt, och halten av koldioxid är låg. Detta kallas Oxihemoglobin.

Ute i vävnaderna släpper det syret och tar upp koldioxid. Detta kallas Deoxihemoglobin:

I dessa sura förhållanden blir aminosyran histidin positivt laddad och denna förändring gör att syrgasmolekylen lossnar från hemgruppen.

När en röd blodkropp dör, förstörs hemoglobinmolekylen medan själva järnatomen återanvänds. Porfyrinet, det vill säga strukturen av kolvätena, bryts ner i en lång kedja av reaktioner där molekylerna i de olika mellanstegen har olika färg. Den slutgiltiga avfallsprodukten heter bilirubin, och utsöndras till gallan av levern.

När ett barn föds är dess järnförråd skyhögt. Detta leder ofta till gulsot. Man kan sola bort det.

Sol minskar alltså järnförråden. Detta har jag tänkt på länge eftersom vi äter järnrika jordgubbar och aprikoser på sommaren. Det måste finnas någon anledning att vi äter det på sommaren. Sol kräver alltså högre nivåer av järn än vintermörkret.