torsdag 16 oktober 2014

Honungsmelonen (och moroten) förbättrar synen, ökar kroppens tolerans mot gifter och hjälper mot allergier



Honungsmelon

Idag åt jag honungsmelon. Den var söt och uppfriskande och att äta cashewnötter bredvid gjorde den ännu godare.

Nu vill jag veta vad honungsmelon är bra för.

Jag vet att den innehåller mycket A och C-vitamin.

Det är oktober nu, fortfarande rätt varmt.

A-vitamin

Vitamin A behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt. För att den ska tas upp av kroppen behövs också zink i rätt proportioner. Zink är också bra för ögon och hud och immunförsvaret. Zink, järn, Vitamin C och A-vitamin bör tas tillsammans. Kanske var det därför jag gillade cashewnötter bredvid. Dessa är nämligen väldigt zinkrika.

I Sverige brukar de flesta få i sig tillräckligt mycket A-vitamin. Ändå får många nedsatt syn. Jag har haft nedsatt syn sedan jag var åtta år och det har bara blivit värre med åren. Enligt livsmedelsverket har svenskar inte problem med A-vitamin, däremot är det ett stort problem i övriga världen. Varför det kan man ju undra.

Ögonen påverkas först av brist

Lindrig brist ger nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner.

Ja, det kan ju stämma. Men ändå undrar man ju varför det är brist i andra länder och inte i Sverige.

Det finns stora mängder A-vitamin i inälvsmat, främst lever. Detta äts ju av största delen av världen. De flesta länder äter också A-vitaminrikt matfett, mjölk, fil, ost och ägg. I Sverige är mjölken berikad med vitamin A.

Kanske är det tvärtom. Kanske är det så som med C-vitamin att den är bra i en viss mängd mot t ex en sak, men för mycket förstör. Kanske är det så att vi faktiskt äter för mycket A-vitamin och på så sätt skadar oss själva?

AD-droppar

Kan vara en anledning. En anledning att man tog bort A-vitaminet ur AD-dropparna var ju att det inte var nödvändigt, kanske till och med farligt.

Först fick barnen fiskleverolja, sedan Ad-droppar och nu får barn mellan 0-2 år D-droppar (vilket jag egentligen är emot - se artikel om D-vitamin och feber).

Man menar att de ändå får i sig tillräckligt med A-vitamin via berikad mjölk, välling och margarin. Tanken väcktes redan 1999 men lades på is när man trodde att brist på A-vitamin var orsaken till plötsligt spädbarnsdöd. Resultaten har inte upprepats i andra studier och prover på avlidna spädbarn har inte heller avslöjat någon brist på A-vitamin. Eftersom den svenska spädbarnsdödligheten är extremt låg i Sverige anse det inte finnas någon risk med att ta bort tillskottet menar Olle Hernell, professor vid Umeå universitet. Hernell är också den som sett över rekommendationen.

Danmark och AD-droppar

I Danmark har man sedan länge tagit bort A-vitaminet ur dropparna utan att spädbarnsdödligheten ökat. Livsmedelverkets styrelse och Barnläkarföreningen är de som bestämmer över rekommendationerna. Rune Blomhof, internationellt erkänd expert är den som utrett detta samband.

De senaste årens forskningsrön om att överdoser av A-vitamin kan orsaka benskörhet har uppmuntrat till viss försiktighet. Några risker för överkonsumtion av betakaroten, förstadiet till A-vitamin, finns dock inte, menar han.

Sedan 1970-talet har Socialstyrelsen rekommenderat att alla barn ska få AD-droppar vintertid upp till fem års ålder.

A-vitamin viktigt för bindväv och brosk (mage och knän)

Vilka effekter har egentligen överkonsumering av A-vitamin?

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin som är viktigt för näthinnans förmåga att fånga upp det synliga ljuset. Det är också viktigt för tillväxten och fortplantningen. Den bygger upp bindväv och brosk. Den finns i fet fisk, tonfisk, ägg, smör och mjölk. I frukt och grönsaker finns förstadiet till A-vitamin (provitamin). Betakaroten stärker cellförsvaret och finns rikligt i morötter, mörkgröna bladgrönsaker, grönkål, spenat, persilja, paprika och torkade aprikoser. RDI är 0,9 mg. Behovet av betakaroten är 6,0 mg.

Nu kommer vi till det läskiga. Tar man stora doser får man huvudvärk, hudförändringar, muskelstyvhet, skelettsmärtor, leverskador, klåda m.m. Ett överdrivet intag av karotenrika livsmedel har än så länge inga synliga skadeverkningar.

Zinkbrist ger A-vitaminbrist (Påverkar ögonen)

Men om man tar för lite, eller om man äter för lite zinkrik mat som behövs för upptaget av A-vitamin? Då får man också hudförändringar, nedsatt infektionsförsvar, uttorkning av ögats bindhinnor (xeroftalmi), blindhet, nattblindhet och minskad tillväxt.

Vi bör alltså minska intaget av A-vitamin i den form den ges och sats på betakaroten istället.

RDI 

Hur mycket måste vi äta för att få i sig RDI?

1 mg retinol (A-vitamin) = 0,6 mg betakaroten'

Om man tänker att 1 kilo morötter inte är så farligt så betänkt detta. Du köper en juicepress och mejar ner 1 kilo morötter för att "det är bra för hälsan". Vad kommer effekterna att vara? 1 kg morötter ger 900% av RDI för betakaroten. Vi behöver alltså bara äta 100 gram, eller vi bör bara äta 100 gram per dag. Blir man orange-gul i huden är det ett tecken på överkonsumtion av morötter och betakaroten.

Äter man 26-60 mg betakaroten per dag blir dosen toxisk. Doser över 180 mg ger diarré. Vi behöver bara 6 mg betakaroten per dag.

Betakaroten och fett

Upptag av betakaroten ökar vid intag med fett och mat. Höga doser betakaroten kräver högre doser E-vitamin (tänk cashewnötter och mandel), lutein (tänk melon och tomat) och lykopen (tänk tomat och melon). Brist på sköldkörtelhormon, zink (tänk cashewnötter), C-vitamin (tänk honungsmelon) och aminosyror (tänk sallader) minskar omvandlingen av betakaroten till A-vitamin.

Det finns 600 karotenoider och cirka 50 stycken fungerar som ett förstadiet till A-vitamin. Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin sker främst i levern och i tunntarmsslemhinnan (problem om man har skadat den) Förmågan att omvandla betakaroten till A-vitamin är nedsatt om man har parasiter, mask, leversjukdom, alkoholism, diabeter och hypo- och hypertyreoidism.

A-vitamin vid fasta

Betakaroten som inte omvandlas cirkulerar i blodet och lagras i kroppens fettvävnad. Vi får alltså i oss betakaroten när fasta lösgör den ur kroppen (vid detox och torrfasta, så som muslimer gör).

Betakaroten är bra för ögon och immunförsvaret. Den skyddar mot skaodr i cellulära komponenter, minskar risken för solinducerad hudcancer, bidrar i bildandet av epitelvävnad, stärker motståndskraften mot förkylningar och infektioner, läker benbrott och påverkar hår, tänder och gom.

Har man problem med anemi och blodbrist kanske det är betakaroten man saknar i kroppen. Betakaroten stärker och stimulerar mjälten (syns som tandrader längs med tungan när den är nedsatt). Den stimulerar även tymus, binjurarna (syns som pulserande av pupill i ljus, eftersom binjurarna inte orkar hålla den kvar i mer än ett par sekunder, om den är nedsatt, vilket den är hos mig). Den stimulerar även sköldkörteln (vilket tydligen också behövs för att kunna omvandla betakaroten till A-vitamin så det är en god/ond cirkel).

Betakaroten - duktig avgiftare

Betakaroten bibehåller också balansen mellan könshormonerna och sänker förhöjda kolesterolvärden. Den krävs för leverns avgiftningsprocess av fett, fettlösliga kroppsfrämmande gifter (t ex svavel, se artikel), amalgam/kvicksilver (som finns i fisk) eller endogena restprodukter. Den motverkar därigenom leverskador.

Betakaroten hjälper också till med matsmältningen, ökar kroppens tolerans mot gifter. Den smörjer membran och stärker slemhinnor. Super med andra ord mot infektioner, förkylningar och influensor samt möglig miljö.

Allergier

Betakaroten i morötter och honungsmelon är alltså super för den minskar cellpermeabiliteten i hud och slemhinnor, vilket gör att allergiframkallane ämnen endast med svårighet kan tränga in.

Den hindrar också skador i speciellt DNA och cellmembran och är ett komplement vid (usch) cellgifts- och strålbehandling av cancer och hos storrökare.

Betakaroten används vid leukemi (promyelocytisk), riklig mens, menssmärtor, hepatit, migrän, stress, trötthet, psoriasis, torr hud (perfekt med morötter på torra vintern), solbränna (perfekt med melon på varma torra sommardagar). Betakaroten finns i morötter, persilja, grönkål, sötpotatis, spenat för de som lever i kallare klimat och som mango, papaya, nätmelon, smörsquash och pumpa för de som lever i varmare klimat.

Husmanskost ger 1 mg/dag

Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1-3 mg betakaroten per dag. En växtbaserad kost ger 6-15 mg.

Ökat behov vid magsår och magsårsmedicin, gikt och giktmedicin, kolesterolsänkande medel, laxeringsmedel, cytostatika, antibakteriella medel, antiobesitasmedel (som överviktiga tar) och triglyceridsänkande medel.

Graviditet och amning ökar behovet

Om man är gravid ökar behovet av A-vitamin till 0,8 mg och om man ammar till 1,2 mg

Ost, ägg och mjölk eller honungsmelon?

Vi kan få i oss A-vitamin genom mjölkprodukter, men det är inte nödvändigt. För de med mjölkallergi är det uteslutet. Det räcker med att öka intaget av morötter och honungsmelon. Morötter på vintern och melon på sommaren. Det hjälper mot nedsatt syn, förkylningar m.m.

Honungsmelon och cashewnötter i kombination

Jag har ökat intaget av cashewnötter för zink och synens skull. Nu bör jag också introducera morot/melon för betakaroten/A-vitamin och syn och förkylningars skull. Helst rå, men även upphettad och wokad går bra. Mmm, cashewnötter med morötter - min favorit och sedan jag var lite har kinesisk kyckling med cashewnötter och räkor med sötsur sås och ris (bra för selenupptaget, se artikel) varit min favoriträtt och är det än idag. :-) Tänk vad intuitivt man äter - det man gillar bäst indikerar vad man faktiskt behöver äta och det man ratar ska man inte heller äta.

Förkylning och morötter

Min svågers son var förkyld häromdagen och vägrade äta. Däremot ville han (han är 1 år) ha en morot, så jag tog och rev den, gjorde mos av den och morotsjuice. Juicen gillade han inte men moset och det rårivna var super. Hans mamma tvingar fortfarande dock i honom "lagad mat" - för han "måste ju äta" hihi... Ja, ja, vi får väl se vad det blir i slutändan! :-)

Sköldkörtelproblematik och läkaren ignorans

Tyvärr är hon beredd att ta bort tyroiden på sin son (vilket inte är hans fel, då den blivit förstora av dels maten han ätit, men också alla antibiotikakurer och halsmediciner han fått sedan han var bebis - att de inte förstår och litar på mig, men så är det ju. Läkarna har fortfarande greppet om de flesta, även fastän de själva vet att de inte botar någon med alla mediciner. Som en svensk läkare sa till en ryskstuderande kvinna :
- Vi ger bara mediciner för att behandla symptom för om vi börjar rota i själva sjukdomen kommer vi aldrig att hitta den och det tar bara tid.

Ja, ja, kanske Sverige en dag vaknar upp ur sin trötthet och blir medveten!

Vill du läsa mer? Här finns fler artiklar.